Start › Juridik & ansvar › Välkommen till AU-tomaten › Utredning av ansvar – Fastighetsägare
Redan genom att äga en förorenad fastighet kan fastighetsägaren bli ansvarig enligt 10 kap. miljöbalken i frågan om så kallad nyttig utredningskostnad enligt 10 kap. 8 § miljöbalken. En bedömning som görs för var och en av de fastigheter som berörs av det förorenade området.
Värdeökning enligt 10 kap. 5 § miljöbalken var tidigare något som skulle bedömas av tillsynsmyndigheten i ansvarsutredningen. Sedan nya förordningar för bidrag och statligt stöd till efterbehandlingsåtgärder tillkommit under 2022 har Naturvårdsverket beslutat att värdeökningsfrågan ska hanteras utanför ansvarsutredningarna. För vägledning om värdeökning hänvisas därför till Kvalitetsmanualen och EBH-portalen: https://www.ebhportalen.se/overgripande-strategiskt/vagledning-om-statsstod-och-statsbidrag/allt-vagledningsmaterial/.
I de så kallade förvaringsfallen ska ansvaret i första hand utkrävas av den som gett upphov till det förvarade. Speciellt för förvaringsfallen är dock att fastighetsägaren, genom att äga den mark på var det förvarade förvaras, kan komma att betraktas som ansvarig verksamhetsutövare för den miljöfarliga verksamheten enligt 9 kap. miljöbalken. Förvaringsfall är också vanliga vid konkurser, eftersom konkursboet då omhändertar fastigheten å borgenärernas vägnar och på så vis får rådighet över både fastigheten och det som förvaras på den. Även om förvaringsfallen inte utgör förorenade områden behöver förekomsten av förvaringsfall bedömas i varje ärende och vid förekomst av sådant ansvaret utredas.
Läs mer under den inledande texten till respektive flödesschema.
8 § I frågor om ansvar för kostnader att utreda föroreningar inom ett sådant mark- eller vattenområde eller en sådan byggnad eller anläggning som avses i 1 § tillämpas 2–4 samt 6 och 7 §§.
Ägaren till en fastighet, byggnad eller anläggning som avses i första stycket kan trots frihet från ansvar enligt 2 eller 3 § förpliktas att svara för utredningskostnader som rör fastigheten i den utsträckning det är skäligt med hänsyn till den nytta ägaren kan antas få av utredningen, de personliga ekonomiska förhållandena och omständigheterna i övrigt.
Värdeökning enligt 10 kap. 5 § miljöbalken var tidigare något som skulle bedömas av tillsynsmyndigheten i ansvarsutredningen. Sedan nya förordningar för bidrag och statligt stöd till efterbehandlingsåtgärder tillkommit under 2022 har Naturvårdsverket beslutat att värdeökningsfrågan ska hanteras utanför ansvarsutredningarna. För vägledning om värdeökning hänvisas därför till Kvalitetsmanualen och EBH-portalen: https://www.ebhportalen.se/overgripande-strategiskt/vagledning-om-statsstod-och-statsbidrag/allt-vagledningsmaterial/.